Jump to content

Plate tectonics

Wikipedia lan

Plate tectonics (Latin lan tectonicus lan, Greek kureye lan τεκτονικός (tektonikós) 'garro lezənama')[1] shima dawari ilmu kimiyabe kəla shi lithosphere dunyabedə suronzən plates kura-kura mbeji shi doni saa biliyon kadaro lejinma. ngawolan.[2][3][4] Model də kəla asutə continental drift yen garzəna, asutə do suro saa mewu buroye karnu kən 20th ye lan təbandəna də. Plate tectonics də ilmuwu cidiye kasatsana ngawo cidi kuluwuye tartəgənzə tawattəgənayen dau-datəgəram saa 1960s yen. Sandi awowa doni cidiye plates-a zakcindǝ sandiro tectonics lan bowotin.

Dunyabe lithospherenzədə, shi shell diyabe cibbu dunyabedə suronzən crust a kuru upper mantle a mbeji, shiga plates kura-kura tulur au uskuro yakkata (futu sandiya fasartənadən kara) kuru plates sənana kada au "platelets". Na do plates də kəltayin də, təgəndonza də shima jili plates ye kalangayya (au fault): convergent, divergent, au transform. Nasha donyi plates ye dǝ shima zero lan sǝta 10 cm ro saadin.[6] Faultsdə geologically activero waljin, cidi kərtə-a, cida volcanicbe-a, kawu-gartə-a, kuru nji kəmaduwube-a.

Tectonic plates də suronzən lithosphere kəmaduwube-a kuru lithosphere continentalbe-a mbeji, falnzawoso kəlanzən awo kəlanzəbe mbeji. Nasha kalangayya convergent plateben, diwal subductionbedə cidiya plate falbedə gozə cidiya plate gadebedən kuru suro mantlebero gayin. Diwal adǝye jumla cidiye dǝga fulujin (crust). Shi cidi do fattǝgǝna dǝ kalkalzǝna kǝla shi oceanic crust bǝlin tǝtandǝna dǝn nasha gade-gaden cidi kǝmaduwube dǝlan tartǝyin, kuru shi cidi dǝ samma so suro tectonic "conveyor belt" yen faltin bawo.

Dunyadə shima dunya tilo kərmaaro active plate tectonics mbejiro nowatadə, shaidaye fəlezəna dunyawa gadeso kuru kəmballasodə jili cida tectonicbe sorin au fəlezana. Jupiterbe kəmballanzə Europadə alamaram kankarabe fəlejin kuru kəltəyin, samunnam dunyabe tectonicsnzəa.[7] Mars-a Venus-adə cida tectonicbe mbejiro təmatəna kurelan, amma jilinza dunyabe-a tilo gənyi.[8]

Tectonic platesdə gana laa cibbu kuru cidiya asthenospherebedən kambejin. Nəmngəwu shitibe nəmgade-gade suro mantlebedə shima convection currents suwudin, shi hangallin letə Dunyabe mantle cibbubedə. Na cidi kuluwube tartəyindən, platesdə ridgedən lezayin, shidəwo topographic highwo, kuru shi crust bəlin təbandənadə amusuro waljin loktu lejinlan, nəmngəwunzə sərayin kuru banazəgə lejin. Nasha subductionben, shi zaumaro amusudə, kuru zaumaro suro kəmaduwubedə suro mantleben suluwin, shidəwo cidiyaro convecting limb mantle cellbedəga suwudin,[9] shidəwo shima awo dunowa plate motionbedəga suwudinmawo.[10][11] Faida-a kuru nəmkam ndikate awoa gade təmazanabe misallo active convection-a, upwelling suro mantlebe-a, kuru tidal drag kəmballe-adə sandima mauduwuwa gashiptəbewo.

Lamintǝ

[yasa | usullu yasa]
  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Plate_tectonics#cite_note-FOOTNOTELittleFowlerCoulson1990-2
  2. https://en.wikipedia.org/wiki/Plate_tectonics#cite_note-Dhuime2012-3
  3. https://en.wikipedia.org/wiki/Plate_tectonics#cite_note-Harrison2009-4
  4. https://en.wikipedia.org/wiki/Plate_tectonics#cite_note-Windley2021-5