Paul Diepgen
| Sex or gender | kwanga |
|---|---|
| Country of citizenship | Germany |
| Su suro tǝlam usulu yǝ | Paul Diepgen |
| Given name | Paul |
| Family name | Diepgen |
| Date of birth | 24 Jumada auwal 1878 |
| Place of birth | Aachen |
| Date of death | 2 Razab 1966 |
| Place of death | Mainz |
| Languages spoken, written or signed | German |
| Occupation | medical historian, university teacher, gynecologist, historian, physician |
| Employer | Johannes Gutenberg-Universität Mainz, Humboldt-Universität zu Berlin |
| Educated at | Universität Leipzig, Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, University of Bonn, Uni Tübingen |
| Work location | Mainz |
| Archives at | University Archive of the Humboldt University Berlin |
| Member of | German Academy of Sciences Leopoldina, Katholischer Studentenverein Arminia Bonn, International Academy of the History of Science |
| Award received | Commander's Cross of the Order of Merit of the Federal Republic of Germany |
Paul Diepgen (24 kəntawu Nuwambaye saa 1878-kəntagə Januarybe kawunzə 2 saa 1966) də shima ilmuma kəla kamuwaben kuru gargamma kurunbe. Shiga Aachen lan katambo.
Diepgen də jamiya Tübingen-a, Leipzig-a, Bonn-a Freiburg-a lan kurun kərazəna, suro saa 1902 yen degree doctorate ye səwandəna. Saa 1905 lan banama ro cidazəna suro jami'a kamuwaye Freiburg lan, kuru saa 1910 lan nəm ngalwozə cidiya Ludwig Aschoff yen səwandəna. Suro saa 1915 lan shiye kəra gultuwuye ro wallono, kuru saa 1919 lan səta 1929 ro saadənan shidə kurun kura Lorettokrankenhaus Freiburg ye lan cidawono.[1]
Suro saa 1929 lan shiye malǝm ilmube ro walzǝna Jamiya Berlinbero, kuru saa 17 ro shima darekta Institut für Geschichte der Medizin und Naturwissenschaften (Cidaram Gargam Liitabe-a kuru Kimiya Alagǝbe-a). Suro saa 1947 lan shiga professor ziyarabe gargam kurunbe suro jami'a Mainzben cado, na shimadən suro saa 1949lan shiro professorship kamil səbandəna.[2][3]
Saa 1908 lan səta 1966 ro saadənan shidə wakil karapka ilmu kurunbe-a, ilmu alagəbe-a nzundube-a (Karapka Germanbe Gargam Liitabe-a, Kimiya Alagəbe-a Nzundube-a). Suro saa 1936 lan shiye wakil mowonti ilmube alagəwa Leopoldinabero wallono. Shidə kaka siyasama Eberhard Diepgenbe.
Diepgen də Mainz lan bawono saa 1966 lan sa’anzə 87 lan.
Cidawa kartǝna Gualteri Agilonis summa kurunbe: nach den Münchener Codices lat. Nr. 325 kuru 13124 lan edita buro salakbe kəla futu kurun kəndobe gade-gadeben. Leipzig: johann ambrosius barth saa 1911 lan. Fasal Liitabe; Gargam donyi Heilkunde-a Lebens zamanbe-a, 1913 – Gargam kurunbe; gargam fuwutə kurunbe-a, gadeso-a. Die Heilkunde-a kuru ilmu zamanbe-a: Einführung fal, 1938 – Liita-a kuru cida liitabe-a: badiyaram. Kulashi ada Byzantinebe, 1950 – Kəla ilmu kamuwabe suro ada Byzantinebe zaman daubedən. Über den Einfluss der ilmu tauhidbe hukumabe kurunbe, 1958 – Kəla taasir ilmu tauhidbe hukumabe kəla kurunben zaman daubedən. Frau-a kuru ada-a ada-a, 1963 – Gynecology suro ada zaman daube lan.[4]