Haroon Al Rashid
Sex or gender | male ![]() |
---|---|
Name in native language | هَارُون الرَشِيد ![]() |
Given name | Harun ![]() |
Family name | Al-Abbasi ![]() |
Date of birth | 19 Sawan 766 ![]() |
Place of birth | Ray ![]() |
Date of death | 24 Armalan 809 ![]() |
Place of death | Tus ![]() |
Place of burial | Harun ِal-Rashid Mausoleum ![]() |
Father | Al-Mahdi ![]() |
Mother | Al-Khayzuran ![]() |
Spouse | Zubaidah bint Ja`far, Abbasa bint Sulayman, Umm Muhammad bint Salih ![]() |
Unmarried partner | Inan ![]() |
Family | Abbasids ![]() |
Occupation | politician, poet ![]() |
Position held | Abbasid caliph ![]() |
Student of | Shu'ba Ibn al-Ḥajjāj, Abu 'Ubaida, Mufaḍḍal ibn Muḥammad al-Ḍabbī, Al-Kisa'i ![]() |
Religion or worldview | Islam ![]() |
Conflict | Abbasid invasion of Asia Minor, Abbasid invasion of Asia Minor ![]() |
Present in work | One Thousand and One Nights, Civilization V ![]() |
Haroon Al Rashid
[yasa | usullu yasa][1]Abu Ja'far Harun ibn Muḥammad ar-Rashīd (Arabic: أَبُو جَعْفَر هَارُون ٱبْنِ مُحَمَّد ٱلْمَهْدِيّ, romanized: Abu Ja'far Hārun ibn Maḥbī al- هَارُون ٱبْنِ ٱلْمَهْدِيّ c. 763 au; 766-24 March 809), shi do ne Harun ar-Rashid lan nowata də (Arabic: هَارُون ٱلرَّشِيد, Romanized: Harun ar-Rashid), shima kalifa Abbasid bǝ kən uwumiwo kərmai Abbasid bǝ kən uwumi suro kəntawu September be saa 806 be lan. kərmaidə adamen badiyaram zaman Islam bǝ Golden Agebero gotəna. Shiye sunzǝ al-Rashiddǝ fasarzǝna "shi Orthodox dǝ", "shi kam Adildǝ", "Shi kam Sandi nozenama dǝ", au "shi Sandiro-Shimotǝnama".
Harun ye fato kəra be kura Bayt al-Hikma ("Fato Hikima be") dəga kokkono suro Baghdad suro Iraq kəmaye dən, kuru zaman kərmaizə yen Baghdad də dawudi ilmube-a, adabe-a kasuwube-aro waltə badiwono. [2]Loktu kərmaizəyen, yalla Barmakids be, shidoni Abbasid Caliphate koktəlan zauro banazanadə, gana-ganan ngawozəna. Suro saa 796 be lan, shararamzə-a gumnatinzə-a Raqqa suro Syria kərmayero zuzəna. Fatolan, Harun ye letəgəram baanzə Al-Mahdi ye dəga samənzəna. Shiye Umayyads-a 'Alids-a kada yanzəgana Al-Hadiye fərzəna kuru karabkawa siyasa be Quraysh be sammaro afu warmajiwo.[2] Byzantium'a nəmkəlado kura-kura badiwono, kuru cidiya kərmaizəyen, Daula Abbasid be də zauro ngəwuro wallono.[3]