Jump to content

Copper

Wikipedia lan
Copper
Chemical element, simple substance, chalcophile element
Subclass ofKurun, shuwu Yasa
Part ofcopper proteins, period 4, group 11, transition metal Yasa
Has useecological crop protection, copper conductor, heat sink Yasa
Named afterCyprus Yasa
Associated hazardcopper exposure, copper toxicity Yasa
Colorcopper Yasa
Has effectcopper exposure Yasa
Time of discovery or invention7. millennium BCE Yasa
Element symbolCu Yasa
Chemical formulaCu Yasa
Canonical SMILES[Cu] Yasa
Crystal systemface-centered cubic Yasa
Point groupcubic-hexoctahedral Yasa
Space groupspace group Fm-3m Yasa
NIOSH Pocket Guide ID0150 Yasa
Has characteristicdiamagnetism Yasa
Subject has roletrace metal Yasa
2022 Harmonized System Code740311 Yasa
Unicode character Yasa

Ngarkimedə awo kemikalbe; shidə alamaram Cu (Latin cuprum lan) kuru lamba atomicbe 29. Shidə su təlala, kəske, kuru ductile shidonyi zauro kawudo-a lantarki-a sədinma. Sami copper tahirbedə launu pinkish-orangebe mbeji. Ngarkimedə shilan faidatin kawudo-a konnu latərikiye-a, kare garbero, kuru shidə awo su gade-gade kəllatalan faidatin, alamanna liwula ngəla shidonyi nzayelan faidatinma, cupronickel shilan faidatin karewa suro njiye-a kuru zar-a, kuru constantan shilan faidatin awo ngaltəbe-a kuru awo kawudo ngaltəbe-a.

Copper də shima su do ne asal lan tuwondin ma, ma’ananzə su do ne alamen faidatin ma, su do ne alloyed gənyi ma. Adəbe səkə adamganabe nasha kadalan faidatə badiwono, c lan səta.Saa 8000 BC. Ngawo saa duwu kadayen, shima su buro salakbe sulfide ores lan yirfandowo, c.Saa 5000 BC; su buro salakbe do suro moldben zadǝna dǝ, c.Saa 4000 BC; kuru su buro salakbedə su gade'a kəltəna, tin, ngarkime tando nankaro, c.Saa 3500 BC lan.[1]

Awowa ngəwuro təbandində sandima copper(II) manda, shidəwo ngəwusoro launu liwula au kəli minerals jili azurite a, malachite a, kuru turquoise a ro cin, kuru zaumaro faidatin kuru gargamlan faidatin.

Copper do gar lan faidatin ma, nguwusoro sami samibe ro, shi do oxidize lan faidatin ma, shi do verdigris lan bowotin ma. Copper də loktu laan sha awo zaye lan faidatin, nasha suye lan kuru awo gade-gade lan faidatin. Kəltəram copperbedə awowa kuliwa kwasuwabe-a, fungicides-a, kuru awowa kəska gənatəbe-aro faidatin.

Copper də awowa kənəngatinma sammaro faida. Shidǝ taganasmaro oxygenbe metabolismnzǝa kǝllata. Misallo, suro yintəram enzyme cytochrome c oxidase yen tuwandin, suro oxygen donyi hemocyanin gojin ma, kuru suro hydroxylases kada yen[2] tuwandin. Am kurawa də suronzan copper kate 1.4-a 2.1 mg-a mbeji kilogram tiyibe falyin.[3]

Ilmu asalbe Su sudəbedə aes cyprium lan gowotə ma'ananzə 'su Cyprusbe' təlam Latinben. Dareram Latinben adə cuprumro wallono. Nasara kureyedə adəga coperro gozana; copper, buro salaklan karnu kən 12th lan faidatənadə, kalma adəlan gowotə.[4]

Lamintǝ

[yasa | usullu yasa]
  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Copper#cite_note-EncBrit-11
  2. https://en.wikipedia.org/wiki/Copper#cite_note-12
  3. https://en.wikipedia.org/wiki/Copper#cite_note-13
  4. https://en.wikipedia.org/wiki/Copper#cite_note-14